Till sommaren ska vi sitta i den här fina soffan och mysa. Saft och bullar på dagen och gomiddag med ett glas rödvin i solnedgången. Det är såklart Älsklingen som har gjort den, och den är såklart extremt praktisk – den har förvaring under och man ska både kunna sitta och ligga i den. Signe har provat den och den enda invändningen hon hade var ”kuddar”. Och det är klart att det ska bli fina kuddar och dynor i soffan innan säsongen startar!

Den 24 juni i år är det beräknat att vi kommer bli en till i familjen. Det är helt fantastiskt, underbart och så roligt. Jag längtar så mycket till han (för det är en han) kommer.

Signe har ju såklart inte förstått riktigt vad som är på gång, även om hon lagt märke till att min mage har blivit större. ”Bäsi” säger hon och pekar på den. Får förklara lite närmare längre fram.

Nu laddar vi inför resan till GC! Ska bli så skönt med solljus och värme!

När jag fyllde år fick jag en kokbok med recept på italiensk ”snabbmat”. I boken finns massor av maträtter som tar en kvart (lite drygt?) att laga, och idag var det dags att prova det första. Jag har alltid älskat friterad mat, från den första kontakten med friterade räkor och sötsur sås på kinarestaurangen i Hudik till den absoluta favoriten, friterade zucchiniblommor som jag upptäckte i Italien. Därför valde jag ”frittura di pesce e gamberi” (friterad fisk och räkor) som första testrecept. Till det åt vi fänkålssallad med körsbärstomater och parmesanost. Ingen dålig söndagsmiddag om jag får säga det själv. Även Signe tyckte det var ok.

Nästa prov från boken blir kalvschnitzel med bönsallad.

Jag är bra på vissa saker och mindre bra på andra. En av mina brister är att jag har svårt att komma ihåg att blommor behöver vatten, till Älsklingens förtret. Men, nu finns det hopp. Imorse kom jag in i köket och möttes av den här lilla sötisen.

Älsklingen har jobbat idag och jag och Signe har haft besök av lille A.

Vi lekte och busade tills Signe och A förklarade att de var hungriga. Vi åt varsin stor portion av allas favoriträtt, korv och makaroner.

Sen var det dags att sova. Och som de små mönsterbarnen sov. När A:s pappa kom för att hämta honom två timmar senare så sov de fortfarande.

Ikväll blir det bara lugnt mys i soffan. Vi var på en urtrevlig middag igår hemma hos en kollega till älsklingen. Blev lite sent isäng så jag längtar till kudden ikväll

En mötesintensiv dag är till ända. Dagen avslutades med vinprovning hos en av våra leverantörer. Så proffsigt ordnat, det var en av medarbetarna hos leverantören som höll i det hela. Först höll han en föreläsning om de olika förutsättningar som behövs för vinodling; druvan, klimatet, jordmånen, eftervården etc. Sen fick vi smaka fem olika rödviner av olika druvor från Frankrike, Italien, Argentina och Australien. Inte helt oväntat var min favorit ett Barolo (Italien).

Efter vinprovningen blev vi bjudna på middag på BAR på Blasieholmen. Galet gott, jag åt marulk med risotto och fetaostgrstinerade grönsaker. De andra var också nöjda med sin mat, ett ställe att rekommendera till dem som inte varit där.

Suttit i soffan ikväll och kollat på Idrottsgalan. Tycker faktiskt att galan i sig höll ovanligt hög klass jämfört med tidigare år. Bäst på galan var Lisa Miskovskis tolkning av Fields of Gold, att Therese Alshammar vann så många priser och att Rolf Göran Bengtsson fick Jerringpriset. Det sämsta var alla otroligt stela personer i publiken som inte kunde släppa loss till Markoolio. Även om han inte är den mest musikaliskt konstnärliga artisten så är han väldigt publikfriande och folklig. Men det funkade tydligen inte på Globen. Lill-Babs-imitationen kommer jag heller inte att komma ihåg om en vecka, ska man imitera så måste det vara ruskigt likt för att det ska bli riktigt bra. Å så tycker jag synd om Carl Philip som måste stå på scen och kämpa med att komma ihåg sina utantillinlärda tal. Om han inte fötts i en monarki tror jag att han hade mått mycket bättre, då hade han sluppit sina offentliga åtaganden och enbart kunnat ägna sig åt design och racing, sånt han gillar och gör bra. Å andra sidan så kanske han inte kunnat ägna sig åt det heller om han inte råkat vara född i en monarki, ja ja. Sen slutligen så kanske året 2011 inte var det bästa idrottsåret men sport är alltid kul att kolla på så jag är ändå nöjd.

Nöjd var också Signe tidigare ikväll. Hon och hennes kompisar hos dagmamman ska åka pulka och hjälm är obligatorisk. Hon har ju pratat om att hon vill ha en egen hjälm (”melm” som hon säger) ända sen vi var i Sundsvall i julas, och idag fick hon en.

Kanske kan finnas en framtida hockeyspelare där under?

Så har det varit helg, och en mysig sådan. Vi har tagit det extremt lugnt och bara varit hemma. Men vi har haft gott sällskap. Igår kom Signes gudfar förbi med sin fru på lunch, och idag har vi firat lite födelsedag i efterskott. Det var ett glatt gäng på tolv barn, 13 vuxna och en hund som hälsade på. Nu sitter jag och Älsklingen i soffan och pustar ut, lyssnar på tystnaden och kollar Sveriges första EM-match. Det var en supermysig dag och Älsklingen hade fixat i princip allt. Jag fick massor med vackra tulpaner av kompisarna, passade ju bra eftersom det är mina favoritblommor, och så är det ju tulpanens dag idag fick jag höra.

Sitter och halvsover i soffan och sneglar på tv:n där handbollen gått över i en debatt mellan Vänsterpartiets nya ledare och Centerns Annie Lööf. Jag försöker bedöma hur han lyckas, och rent retoriskt tycker jag nog att Lööf överglänser.

Nu är det dags att göra kväll. Imorgon drar det igång igen; lämna, jobba, hämta, laga mat, sova. Härligt med vardag trots allt.

Och så har man fyllt år igen, bara ett år kvar till 40 hade en mysig dag med mina älsklingar, och många gratulationer från när och fjärran.
Även om födelsedsgsfirandet inte har samma betydelse för mig nu som för kanske 30 år sen, så är det ju väldigt kul med alla grattis På söndag ska vi fira ännu lite till med våra och Signes kompisar.

Vi har bokat en resa också. Vi funderade starkt på Oman i Förenade arabemiraten men det blev tillslut vårt favoritresmål Gran Canaria. En vecka blir vi borta och vi drar om två veckor. Längtar!!!

Imorgon börjar vardagen igen efter fyra dagars härlig ledighet. Älskligen har jobbat och jag har hängt med Signe hela helgen och det har verkligen varit supermysigt. I fredags var det som sagt tjejmiddag och jag och Signe hade köpt hem en massa skaldjur och annat smaskens.

Igår var vi bjudna till Lidingö på födelsedagsmiddag. Signes gudmors dotter fyller sju år på måndag. Vi fick hur mycket gott som helst, det var italienskt tema med plockmat som förrätt, supergod lasagne till varmrätt och sen världens godaste tira mi sù. Som gammal italienfantast med en och annan tira på mitt samvete kan jag intyga att den var helt gudomlig! På middagen var även ett par fröknar som jag inte sett på länge, och så deras respektive familjer såklart. Massor med barn och trevliga vuxna gjorde kvällen tip top! Det var så gott och trevligt att jag glömde ta bilder…

Å idag åkte vi ut till Ingarö för att träffa A och M som Signe pratat om varje dag sen nyårsafton då vi träffade dem sist. Självklart träffade vi resten av denna härliga familj också. Vi åkte pulka och kälke på den tappra lilla snö som fanns och så åt vi varmkorv med bröd. Urgott och Signe hade så kul så kul.

Efter lunchen blev det en långprommis med massor av frisk luft. Signe har vart väldigt trött i kväll och fick lägga sig extra tidigt. Imorgon är det upp och hoppa tidigt (har i och för sig aldrig varit nåt problem för Signe) och iväg till dagmamma. Själv ska jag köra ett race med Desperate Housewifes-boxen (inget sevärt på tv) och fundera på helgens trevligheter, ventilerade diskussionsämnen och gjorda insikter. Den viktigaste insikten, i all sin enkelhet och självklarhet, är att det är det genuina och ärliga som är värt något.

Idag var det dags för lite kultur. Det är sista helgen för Nick Brandts utställning av foton på vilda djur, bilder tagna som porträtt utan objektiv med zoom.

Det var även några andra utställningar där, bl a en med svartvita bilder på människor i lite dekadenta miljöer. Signe trodde att hon såg Älsklingen på en av bilderna. ”Pappa” sa hon och pekade… Hon såg fundersam ut när jag berättade att det inte var pappa utan en annan gubbe…

Nu sitter jag och Signe i museets kafé. S har somnat så hon ska få sova ett tag. Sen ska vi åka och köpa skaldjur till kvällens tjejmiddag.